Två minuter över sju står jag i ICA-butiken på hörnet. En bedövande, bedårande doft av saffran strömmar emot mig och två morgontidiga ”bagerskor” langar lussekatter för fulla muggar. 140 gula och 30 vita (eller om det var tvärtom) packas spaciöst på backar och så snabbt iväg genom ett absolut tomt Göteborg.
Villiga händer tar emot på kökssidan av församlingshemmet. Här är flitiga Kjellbergare och lejda unga flickor i full gång med dukningen. Det är bara att vända bilen snabbt som bara den och köra ner till kyrkan och ställa sig på den absolut sista platsen utmed kyrkogårdsmuren. Bil efter bil svänger in, släpper av ett gäng påpälsade damer och återvänder hem till (?) säng och morgonkaffe i hemmets stilla ro.
Men i kyrkan tisslas och tasslas det. Vink på vink, här sitter vi, kom till oss! Så hör man klockorna och förväntansfull stillhet och tystnad sprider sig över före detta skolflickor som begrundar sin gamla skola och terminerna där medan Sture Berg intonerar ”Bereden väg.”
Daniel Sandén, kyrkoherde emeritus i Lerum och, vad viktigare är, bror till vår styrelseledamot Margareta Göransson, läser dagens text med maning om fred i Jerusalem (ja så står det faktiskt i bibeln denna dag). Och sedan, medan vi med mer eller mindre spräckta röster sjunger de gamla kära psalmerna, bestiger han predikstolen och ger oss en predikan som går rätt in i hjärta och själ. Ja, sällan har man hört så trösterika ord som för oss långt bort från dagens små och stora bekymmer och ger oss styrka och motståndskraft att satsa på det goda. ”Var glad” manar orgeln och vi sjunger med.
Efter snabb promenad i det allra första gryningsljuset träffas alla, detta år ca 150, i församlingshemmet dr Hillewi Gödecke tar emot med sitt porträtt på väggen precis som det skall vara. Och var tar sin och du tar min och några hittar inga klassissar, men vad gör det- Kjellbergare har inte svårt att gänga sig.
Så är då min stora stund och i den färggranna Bjäredräkten från Skåne bereder jag mig att hälsa välkommen till adventskaffet. Det är 81a gången. Hillewi Gödecke startade denna tradition när hon var ny rektor 1931. Sedan 1967 har Kamratföreningen ansvaret och det vill vi förvalta väl. Ulla Lesslie är veteran, har varit med 41 gånger. Men det finns förvånande nog sju flickor som aldrig varit med förut. De är förstås extra välkomna. Några kommer mycket långväga ifrån. Styrelsens planer för våren presenteras, lotteri för första gången annonseras. Lotterna gick åt som smör, böcker var vinster. Och Inger Düring applåderas för lång och trogen tjänst, först i styrelsen under många år sedan i valberedningen som hon nu lämnar.

Veteranen Ulla Lesslie

Louise Brodin och Ulla Grangård drar vinnare i lotteriet

Bodil Sporsén är bland vinnarna

Eva Molander, årg 61, har inte varit med förut. Hon är bosatt i Stockholm och hittade bara en kamrat i vimlet

Maud Gawelin, årg 56 Rydell, från Mariestad var också debutant med en lillasyster Ewa i årg 60
Så kommer örongodiset vi alla längtat efter. Gunilla Flinck presenterar cellisten Göran Holmstrand som spelade för oss redan förra året och som på alllmän begäran kom igen. I kyrkan hade han spelat När det lider mot jul av Jeanna Oterdahl som höll morgonbön för oss i Kjellbergska. Ett väl sammansatt program får vi höra. Med hänvisning till tidens snabba gång – det var ju inte länge sedan vi var skolflickor – spelar de Rondo av Weber. Själv vill jag gärna höra en melodi i musiken och det har Gunilla tagit fast på – det blir Après un Rêve av Faurét. Underbart! Och på begäran av Helena Jos Person, som hade hört stycket vid en tidigare konsert, spelas Requiebros av Cassadó. Hon och alla andra njuter.

Cellisten Göran Holmstrand

Gunilla Flinck

Birgitta Bellman och Inger Düring

Två tvillingpar: Annika Wettre, årg 64, Eva Peters, årg 64 Wettre, Elisabeth Nordborg, årg 65 Björklund, och Agneta Berglin, årg 65 Björklund
Ack, aldrig går tiden så fort som på Kjellbergskas adventsmorgnar. Det är dags att rulla ihop skolans fana, släcka alla ljus och ta farväl. Som en solfjäder sprider sig Kjellbergarna ut över stan.
Men när som året har förrunnit vi mötas igen
Louise Brodin, årg 56, ordförande