Kassetterna i aulans tak
I boken med skolminnen från gamla Kjellbergare finns ett avsnitt om taket i aulan på sid 73. En elev beskriver hur det såg ut när hon kom tillbaka från sommarlovet 1926. Konstnären som målade kassetterna heter Gunnar Erik Ström.
På bilden ovan från 1935 kan man ana kassettaket.
Jag blev nyfiken och började nysta. Enligt vårt konstnärslexikon (Natur och kulturs Konstnärslexikon 1982) föddes Ström 1892 i Landskrona och utbildades på Kungliga Konstakademien i Stockholm samt i Paris. ”Skolad i impressionismen blev Ström tidigt inriktad på dekorativ konst. Han ägde förmågan att anpassa stil efter material och miljö och kan vara både klassicistiskt återhållsam och frodigt berättande.” Han avled 1982 i Vetlanda. I Göteborg var han särskilt aktiv, inte bara med vårt aulatak utan också med en hel rad dekorativa arbeten i kyrkor, biografer mm.
I Stadsmuseet arkiv på Polstjärnegatan här i Göteborg finns de kassetter från vår aula som bevarats. Christian Thorén, intendent på museet, visade oss vad som finns kvar, donerat av Domus som köpt Kjellbergskas tomt och stod för rivningen av fastigheten.
Jag letade vidare och fann hans efterlevande, en sondotter, som vi tog kontakt med. Hon har nu överlåtit rätten till reproducering av takkassetterna till vår förening. Vi vet inte riktigt vad vi skall göra med detta, men något kanske det blir så småningom.
Vilka spår har Gunnar Ström i övrigt lämnat i Göteborg, spår som finns kvar? Jag har letat och funnit några, både i kyrkor och biografer, verk från 1919 till åtminstone 1956.
Kyrkor
Annedalskyrkan
Enligt konstnärslexikonet har Gunnar Ström målat altartavlan i Annedalskyrkan, den stora kyrkan i backen upp mot Sahlgrenska. Med detta förhåller det sig sålunda. Kyrkan invigdes 1919 och då fanns ingen altartavla. I altarabsiden fanns tills vidare dekorerade korfönster och ett hängande krucifix. Hela bygget hade blivit betydligt dyrare än beräknat och konstruktionen var fylld av problem, framför allt på grund av fukt. Ständiga reparationer av tak och torn har bidragit till stora kostnader genom åren. Interiören fick stå tillbaka, men i slutet av 30-talet beslöt man om en omfattande renovering. Hela kyrkorummet målades om, en mittgång togs upp och bänkarna fick nya gavlar. En altartavla saknades och nu skulle en sådan anskaffas.
Man utlyste en tävling. Som motiv för en tredelad tavla valde man ett bibelord ur Matteusevangeliet ”Kom ni, som har fått min faders välsignelse och överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse”. Man tänkte sig en Kristusgestalt mot en bakgrund av det himmelska Jerusalem med män och kvinnor i olika åldrar och yrken som vandrar fram mot honom. Tre konstnärer inbjöds: Joël Mila, Gunnar Ström och Saga Walli. Kyrkorådet var inte överens om vilket förslag som skulle väljas. Man fick rösta. Med sju röster mot två antogs Ströms förslag. Det ena sidopartiet i hans förslag utgjordes av en plöjningsscen, det andra av en en skördescen. Invigningen av det nya kyrkorummet med altartavlan ägde rum 1a advent 1939. Och där har Ströms triptyk hängt fram till 2015.
Bild från invigningen 1939
Nu var det dags för nästa renovering. Altartavlan ansågs nu inte lika angelägen. Korfönstren hade varit dolda bakom den och när man sänkte krucifixet snuddade Jesu fötter vid ramen. Altartavlan fanns där ju inte heller från början – var liksom inte original. Nu har altartavlan tagits ner och står hopfälld i souterrängplanet i ett förråd tillsammans med eltavlor och städmaterial. Kyrkoherde Ewa Sehlin visade den för mig i februari 2016.
Vasakyrkan
Gunnar Ström har gjort mosaikerna ovanför entrén till Vasakyrkan. Här sitter Kristus på regnbågen med en evangeliebok och höjer handen till hälsning. Symbolerna för början och slutet, alfa och omega, omger bilden. Ovanför finns symboler för dopet, ordet och nattvarden. Kyrkan invigdes 1909 med dessa mosaiker var inte klara förrän 1957.
Vasakyrkan
Askims kyrka
I Askims kyrka har Ström målat korfönstren. De invigdes 1933 och fönstret nedan föreställer Jesus välsignar barnen. Fönstren var en donation av Gustaf Werner.
Fler kyrkor
Gunnar Ström har varit verksam i många kyrkor, särskilt i Västsverige. Han har bland annat dekorerat kyrkorna i Lidköping och Skövde, målat predikstolen i Gullholmens kyrka, två altartavlor i Toftedal, kyrkfönster i Torps kyrka och altarrtavlorna i kyrkorna i Kärra och Lagmansered, Skärhamn och Strömstad.
Skärhamn
En vänlig dam, som var kyrkvärd i Skärhamns kyrka, berättade vid vårt besök hur hon som barn grubblat över hur många händer Maria Magdalena hade, damen till vänster. Vid viss belysning såg korset ut att vara dubbelt. En märklig altartavla, tyckte hon.
Enligt uppgift skulle Gunnar Ström också ha bidragit till utsmyckningen av Engelbrektskyrkan i Stockholm. Där har jag varit och letat. Ingen av dem jag träffade i församlingen visste något om vad det kunde röra sig om. Jag har t o m kontaktat en pensionerad klockare som ansågs kunna allt om kyrkan. Inte ens han kunde peka ut något av Ström, så detta har jag nu givit upp.
Biograferna
Alla minns förstås biografen Palladium på Kungsportsplatsen. Här finns ett intressant verk av Gunnar Ström.
Biografen invigdes redan 1919 och var för sin tid mycket påkostad och dessutom störst i Göteborg. Ända in på 50-talet var den näst störst i Sverige. Enligt Nya Dagligt Allehanda 1919 var ”salsinteriörens stora prydnad en plafondmålning utförd av den unge lovande konstnären Gunnar Ström som i något futuristiskt stiliserade, effektiva bildserier symboliserat filmens segertåg genom all världen”. Huset var biograf fram till 2008 och hyser nu H&Ms exklusiva märkeskedja COS i två plan.
När vi var på bio där tittade vi säkert sällan i taket. Nu är det tillgängligt och kan beskådas närmare från butikens andra våning. Bland de avbildade grupperna finns en med ett par i frack med en filmkamera och en stor filmrulle. Bakom dem syns Göteborgs rådhus, Christinae kyrka och Skansen Kronan. Biografens påkostade kristallkronor finns kvar, tillverkade i Orrefors.
Gunnar Ström medverkade också vid dekorationen av biografen Cosmorama. Denna biograf, som ursprungligen stod klar 1908, byggdes om ett par gånger och vid renoveringen 1935 sattes en extra balkong in. Båda balkongerna dekorerades av Gunnar Ström. Allt finns kvar trots lokalens nya funktion. Här är en bild från balkongen till höger med hans namn och en återgivning av Buster Keaton. Gå upp vid tillfälle och titta från övervåningen.
Kan detta vara Charlie Chaplin?
Gunnar Ström hade också uppdrag i biograferna Flamman, Spegeln och Kaparen. I Flamman från 1935 på Redbergsvägen huserar numera finska pingstförsamlingen. På ena sidan om scenen målade Ström Afrodite med en fackla, på andra sidan Atlas med jordklotet. Han stod också för färgsättningen i hela biografen. På Spegeln är det oklart vad Ström bidrog med. Det skall ha varit något i metall. Allt är numera borta. I Kaparen från 1940 på Stigbergstorget fanns också utsmyckningar av Gunnar Ström. Här var det huvudsakligen reliefer i gips på väggarna med motiv från sjöfarten, vikingar på äventyrliga färder, buttra skepparprofiler i solig söderhavsmiljö mm. Intet av detta finns kvar.
För biografen Draken från 1956 fick Ström i uppdrag att komponera dels en symbol, dels ridån. Andra biografer med namnet Draken hade fått en kinesisk drake som symbol. Det ville inte Gunnar Ström ha – det skulle vara en drakbåt. Och så blev det. Entrén till biografen har ett tak på fyra kolonner och vikingaskeppet i neon och namnet designat av Gunnar Ström. På seglet stod det förr SF och nu FH som i Folkets Hus som nu äger både hus och biograf.
Själva ridån med två vikingaskepp handmålades efter Ströms original av Bröderna Ljungbergs textil i Floda under ledning av konstnären Einar Ljungberg. I början av februari 2016, mitt under filmfestivalen, orkade inte ridån längre. Det var sadelgjorden som bar upp vikten och förde ridån i takskenan som gav vika och ridån rämnade i flera delar. Den hade inte underhållits tillräckligt. Nu är ridån nedmonterad. Man får väga det kulturhistoriska värdet mot kostnaderna, lät man hälsa från Folkets Hus.
Av en artikel i GP i slutet av juni 2016 framgår att ridån är under restaurering. Sammet och damm vägde 160 kg. Ridån tvättas nu och lagas och skall hängas tillbaka i höst. En gång har den skarvats i med en bit från ridån på biografen Victoria på Kungsgatan. Det var för att öka bredden när bioduken förstorats med den nya tekniken. Ridån har ännu inte gått ner för ridån, skriver Ove Haugen i GP.
Övrigt
Enligt konstnärslexikonet har Gunnar Ström också dekorerat något i Palacehuset, antingen tak eller väggar. Enligt annan källa skulle han ha dekorerat ett tak där 1924. Denna byggnad på paradplats i Brunnsparken har genomgått genomgripande förändringar genom åren och haft många funktioner, bostad, hotell, restaurang, kontor, bank och butiker.
Palacehuset
Jag har varit i kontakt med Fastighets AB Balder som äger huset idag. Genom dem har jag fått tillgång till en antikvarisk förundersökning som gjorts på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret. En byggnadsantikvarisk konsult har i december 2015 lämnat en kulturhistorisk värdering med historik och byggnadsbeskrivning av fastigheten. Där framgår att ytskikten på väggar och tak i princip är övermålade överallt i fastigheten. Dekorerade dörröverstycken, paneler, kassettak, friser och lister är av modernt datum. Ursprungliga målningar och färgsättningar har ersatts. Inga konstnärsnamn nämns. Det är ingen idé att leta där längre, bedömer jag. Här är några bilder från interiören.
Det forna Fürstenbergska galleriet
Enligt Bukowskis skall Gunnar Ström stått för den konstnärliga utsmyckningen av huvudrestaurangen under Göteborgsutställningen 1923. Från detta finns ingenting kvar.
Göteborgsutställningen 1923
M/S Kungsholm och M/S Stockholm hade spegelmålningar av Gunnar Ström. Inredningen på Kungsholm gjordes 1927-28 och då var glas en betydande och efterfrågad del av den svenska konstindustrin som gjorts synlig på de stora utställningarna i Paris och New York. Bland alla andra stora konstnärer hade Gunnar Ström uppdrag här och han målade bland annat svenska fyrar på spegelglas. Dessa tavlor var placerade mellan fönstren i andra klassens röksalong. Fyrarna avbildades bakom olika folkliga scener, t ex samer i pulka eller fiskarfolk i arbete. Bilden nedan är från boken M/S Kungsholms inredning, mästerverk i svensk art deco av Anne-Marie Ericsson, Signum 2005. Det är inte så lätt att se motiven på Ströms tavlor, men miljön framgår.
Kungsholm
Målningar av Gunnar Ström finns ibland till salu. Så t ex såldes ett landskap målat 1919 på auktion 2013 för 2000 kr. En oljemålning med motiv från Paris, 158×110 cm, såldes på Stockholms Auktionsverk i februari 2015 för 1 500 kr och en tavla med mytologisk motiv, 127×95 cm, på auktionshuset Kolonn för 1 300 kr. Ytterligare en, Nausikaa, med måtten 96×80 cm såldes för 3 200 kr. Bukowski sålde nyss ett skåp, dekorerat av Gunnar Ström 1944 och tillverkat av Boet. Skåpet såldes för 76 000 kr.
HJP
Vad hände sedan?
Innan jag la ut ovanstående artikel på nätet hade jag sökt Gunnar Ströms sondotter för att informera henne om innehållet. Vi hade tidigare varit i kontakt med henne för att diskutera rättigheterna till några av Gunnar Ströms verk. Jag kunde emellertid inte hitta henne på den adress jag hade och inte på någon annan heller.
En dag för en tid sedan blev jag uppringd av en man som presenterade sig som Anders Ström, barnbarn till Gunnar Erik Ström och bror till damen jag sökt. Han hade googlat på sin farfar, hittat min artikel och var glad över att det fanns intresse för hans farfar. Systern hade flyttat till England. Anders och jag stämde möte på Vetekatten i Stockholm.
Dit kom Anders Ström med en väska fylld av farfar Gunnar Ströms skisser, anteckningar och foton. Anders berättade att farfar tillbringat några år i Spanien efter sin utbildning på Konstakademin i Stockholm där han vuxit upp. I Göteborg bodde han på Andra Långgatan, inte långt från Johanneskyrkan, och hade sommarbostad på Onsala. Anders och hans syskon var ofta gäster. Farmor hette Inga och arbetade som telegrafist. Hon var från Vetlanda och dit flyttade paret när Inga gått i pension.
Gunnar Erik Ström
Det var spännande och intressant att gå igenom Anders väska. Många frågetecken rätades ut. Uppgiften att Gunnar Ström medverkat i utsmyckningen av Engelbrektskyrkan i Stockholm var korrekt. Gunnar Ström och Einar Forseth var studiekamrater på Konstakademin och hade Olle Hjortzberg som lärare. Hjortzberg fick uppdraget att måla Engelbrektskyrkans kor och baptisterium. Som assistenter anlitade han Gunnar Ström och Einar Forseth som målade efter Hjortzbergs anvisningar. Det var sedan noga med att Hjortzberg ensam skulle ha äran av resultatet. Assistenternas namn skulle inte nämnas. Gunnar Ström och Einar Forseth var vänner genom hela livet.
I Gunnar Ströms arkiv fanns fina bilder av Kjellbergskas aulatak. Så här såg det ut innan arbetet påbörjades.
Enligt anteckningarna på fotona skrev man kontrakt om målningarna den 8 juni 1926. Undertecknare var Carl Blidberg och C O Kjellberg, båda styrelseledamöter och den senare dessutom kassaförvaltare. Arbetet skulle ledas av föreståndarinnan Thyra Kullgren och doktor Rurik Holm som förutom styrelseledamot var föreståndare på August Abrahamsons stiftelse på Nääs. Serien av bilder hade titeln Märkliga kvinnor i antik omfattning och skulle utföras i olja på trä. Axeln skulle vridas 90 grader då bänkarna stått vända mot det skarpa ljuset. Medhjälpare vid arbetet var Erik Sköld och yrkesmålaren Erik Andersson, den senare från Strömstad. Den 25 augusti var allt klart och invigningen ägde rum den 3 september när terminen börjat. Mitt på långväggen ställdes talarstolen mot bakgrund av ett antikt tempel med medaljongen av Jonas Kjellberg infälld. Så här såg resultatet ut.
Här är några av motiven i takkassetterna som vi inte sett sedan fastigheten revs.
Valkyrian
Anna Maria Lenngren
Om biograferna fanns också dokumentation i Gunnar Ströms arkiv. Här är exempel på de stuckarbeten han utförde för biografen Kaparen vid Stigbergstorget.
Och här från biografen Flamman på Redbergsvägen: Afrodite med facklan och Atlas med jordklotet.
Här nedan är foto på biografen Drakens ridå. På fotots baksida har Gunnar Ström antecknat att han först visade en skiss för Folkets Hus arkitekt Nils Einar Eriksson den 11 oktober 1955. Han gjorde sedan en provkartong och färgprover som han visade för Cosmoramas styrelse 18 januari 1956. Ordförande var Figge Holmgren. Dagen därpå beställdes arbetet som blev färdigt 23 mars och invigt 26 mars 1956. Ridåns mått var 6,90 m gånger 12,90 m. På YouTube finns en film om restaureringen av ridån på Studio Västsvensk Konservering. Där framhåller man att ridån har fyllt 60 år.
Nu i januari 2017 är ridån på plats igen, renoverad och fräsch.
Bilderna i färg ovan har vi fått av Folkets hus, http://www.folketshusgoteborg.se.
Gåtan Palacehuset fick också sin förklaring. När paret Fürstenberg donerade fastigheten till Göteborg stad anpassades den till hotellverksamhet 1907. Från 1923 drevs hotellet av Judith Karlander. Hon var en driftig kvinna som också drev Turisthotellet på Marstrand och en av krogarna på Göteborgs Jubileumsutställning. 1924 lät hon bygga om bottenvåningen i Palacehuset till en matsal med en veranda ut mot Brunnsparken. Här fick Gunnar Ström uppdrag. I matsalen gjorde han reliefer i stuck som fästes i taket och målades med oljefärg. På verandan målade han taket. Anders hade bilder från båda rummen.
När Wermlandsbanken flyttade in i lokalerna ansågs nog inte målningarna helt passande. Allt målades över och togs bort, precis som jag fått information om av nuvarande fastighetsägare. Anders berättade att familjen Karlander förgäves försökte rädda dekoren. En av stamkunderna, Åke Grönberg, hade ringt upp Gunnar Ström och berättat att han var så förtjust i målningarna och hade uppskattat dem så. Det gladde Gunnar Ström.
I arkivet fanns också dokumentation från utsmyckningen av Svenska Amerikalinjens fartyg Stockholm och Kungsholm. Av den bild jag lagt ut ovan av röksalongen på Kungsholm kan man bara ana motiven. Så här såg spegelmålningarna ut.
Vinga och Nidingen
Här nedan är en särskilt stor spegelmålning, kallad Delaware, som prydde förstaklassmatsalen på Stockholm.
För utsmyckningen av taket i Kjellbergskas aula valde man således en konstnär som i högsta grad var på modet och verksam inom ett brett fält, från nattklubbstak till biografer och altartavlor. Hade vi en aning om det?
HJP
Källor bl a:
Konstnärslexikon Svensk konst under 100 år, Natur och Kultur 1982
Bengt Hellekant: Annedals församlings historia 1908-1978, Rundqvists Bokförlag 1985
Anne-Marie Ericsson M/S Kungsholms inredning Mästerverk i svensk art deco, Bokförlaget Signum 2005
Göran Bjelkendal Göteborgs alla biografer En resa i 100 år, Landsarkivet i Göteborg 2009
Gunnar Eriks Ströms arkiv
Einar Karlander Boken om Palace
Kjellbergska flickskolans kamratförening 