Precis som vi beställt blev det solsken i Varberg den 26 maj. Bara en liten skur på vägen dit. I bussen fick vi en ordentlig genomgång av Varbergs historia, om tvisterna mellan Norge, Danmark och Sverige med Varberg som centrum, om hur Varberg utvecklats fram till vår tid samt en presentation av Lasse Diding, Hotell Gästis med Leninbadet och förebilden i flickornas bad i St Petersburg.
Efter kaffe och fralla på Gästis gick vi husesyn, kanske i första hand i Leninbadet men också bland Didings omfattande boksamling som finns överallt i byggnaden. Alla förundrades både av de koboltblå kaklet, av Leninsamlingen och av kuriosa av allehanda slag. Märkligt, sa damerna.
På Hallands kulturhistoriska museum, inrymt i Varbergs fästning, fick vi en utmärkt föredragning om fästningens historia och introduktion till samlingarna. Eftersom vi just fräschat upp våra historiekunskaper i bussen kunde vi svara på alla frågor som guiden testade oss med. Hon blev mycket imponerad av flickskoleelevernas allmänbildning. Vi tyckte denna intendent var så trevlig, engagerad och kunnig att vi sedan rapporterat vår uppfattning till hennes arbetsgivare.
På egen hand och i egen takt gick vi sedan igenom allt man hade att bjuda på: Varbergskonstnärer, Hallands historia, Bockstensmannen i nästan levande skepnad med kläder och allt samt förstås Kar XIIs kulknapp. Inte mycket såg ut som på vår tid, ny pedagogik och ny teknik gjorde allt så intressant.
Lunchen serverades på Varbergs kurort, tidigare Apelvikens kustsanatorium, som nu är en omfattande anläggning med tonvikt på spa och konferens. Minnen finns emellertid kvar från sanatoriet, bland annat den gripande begravningsplatsen. Här kunde vi ströva runt, andas jodmättad havsluft eller sitta i lä i solen en stund efter att först ha avnjutit fläskstek med rotfrukter mm serverad av en tidigare elev i Ebba Petterssons skola på Avenyen, bara runt hörnet från Kjellbergska. Hon visste precis varifrån vi kom.