Anna-Maja Källrot
Anna-Maja, som länge var vår äldsta medlem, född i november 1916, avled i början av juli 2014. Hon hann således fylla 99 år. Nu har vi bara en medlem kvar som gick ut under 30-talet.
För några år sedan träffade tre andra gamla Kjellbergare Anna-Maja över en kopp kaffe. En av dem var Annika Wettre som här berättar från mötet.
-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-
Anna-Majas föräldrar var komministern Robert Janson och hans hustru Anna-Maria. Robert Janson föddes 1874 i Onsala och kom att tjänstgöra som präst i Göteborgs Domkyrkoförsamling i hela 50 år. Familjen med sju barn, fem pojkar och två flickor bodde på Kungshöjd. Man flyttade dit 1910 när fadern fick arbete som präst i Domkyrkan. De fem pojkarna gick alla på Hvitfeldtska Latinläroverket och utbildade sig till präst, arkeolog, bankman, veterinär resp urmakare. Om flickornas karriär berättas nedan.
Anna-Maja hade en sträng men kärleksfull uppväxt i prästfamiljen. Man hade en stor våning på Kungshöjd med en 12 meter lång balkong. När barnen var små brukade pappa Robert varje vinter spola balkongen med vatten så att de kunde åka skridskor där! Familjen hade sommarhus i Onsala.
Anna-Maja gick de två första skolåren i Tant Amalias skola som låg i en lägenhet på Chalmersgatan 25. I klassen över gick hennes blivande make Lennart tillsammans med hennes bror Gösta. Sedan fortsatte Anna-Maja till Kjellbergska där hon började 1926 och gick ut våren 1934 – för 80 år sedan!
Anna-Maja och hennes sex år äldre syster Inga var båda lite slarviga och kunde göra mindre busstreck. Anna-Maja minns särskilt när Inga tillsammans med några klasskamrater hade lagt nyspulver i klassboken. En elev fick reda på detta och skvallrade för rektor. Stor uppståndelse följde och föräldrarna kallades till skolan. Det blev B i Ordning vilket pappa prästen dock inte tyckte var så farligt. Det skulle ha vart betydligt värre om det hade varit B i Uppförande. Anna-Maja hade ofta B i Ordning. Men det fick man lätt på den tiden om man t ex hade glömt några böcker, kom för sent till morgonbönen eller inte hade hängband i jackan. Anna-Maja kunde ibland skylla på att hon delade böcker med sina fem bröder på Hvitfeldtska och slapp på så sätt anmärkning. Man skulle ha tvål och ett par torra strumpor i ett skåp i skolan, minns hon. På frukostrasten mellan kl 11 och 12 gick man alltid hem för att äta lunch. De elever som hade långt hem hade smörgåsar med sig och fick mjölk i skolan. Tant Anna var alltid till hands för eleverna och serverade även varm choklad.
I Kjellbergskas gymnastiksal 1925
Av Anna-Majas klasskamrater finns en kvar i livet, Ingeborg Eriksson-Ernulf, som blev lektor i latin och numera är bosatt i Stockholm. De båda har fortfarande regelbunden telefonkontakt. Ingeborgs syster var Ulla Ernulf som var handarbetslärarinna på Kjellbergska.
Både Anna-Maja och Inga (gift Hedelin) utbildade sig på GCI (Gymnastiska Centralinstitutet) i Stockholm och blev gymnastikdirektörer. Inga gick bort vid 103 års ålder. Hennes dotter Barbro var klasskamrat med Eva och Annika Wettre på Kjellbergska.
Anna-Maja deltog i en gymnastikuppvisning med en grupp svenska pojkar och flickor vid Berlinolympiaden 1936. Hon var då 20 år gammal. Gruppen om 20 pojkar och 20 flickor vistades först under tre veckor på ett träningsläger i Ängelholm. Hon minns att pojkarna fick övernatta i ett pensionat medan flickorna fick sova i en gymnastiksal! Även vid träningen var det särbehandling – pojkarna tränade i en gymnastiksal och flickorna på en grusplan utomhus! Under veckan i Berlin var förhållandena desamma för pojkarna och flickorna. Estrid Jansson var också med på Berlinolympiaden men i en annan gymnastikgrupp.
Anna-Majas favoritsport är framför allt tennis som hon spelat regelbundet upp till 90 års ålder.
När hon kom tillbaka till Göteborg efter sin utbildning i Stockholm erbjöds hon de första åren bara en rad vikariat. Det var upp varje dag kl 6.30 för att ta reda på om det fanns vikariat att få. Man fick vara beredd att söka sig utanför Göteborg, det blev bl a Malmö, Luleå och ett mycket tråkigt år i Vara. En klass med bara pojkar ställde till mycket besvär för den unga 22-åriga lärarinnan. Estrid Jansson, välbekant lärarinna på Kjellbergska, erbjöd Anna-Maja några timmar på Kjellbergska och det accepterade Anna-Maja gärna. Hon kom att arbeta på timbasis på Kjellbergska under åren 1942 – 1955 och uppehöll samtidigt en tjänst på Praktiska Realskolan.
När Anna-Maja kom till Kjellbergska första dagen som lärare möttes hon i porten av musikläraren Greta Lundqvist, Lunkan kallad, som väl kom ihåg henne som elev och sa ”du kunde inte sjunga!” På Anna-Majas tid som lärare i Kjellbergska hade man fortfarande den gamla gymnastiksalen och man hade ofta gymnastik och bollspel på Heden. När Lennart Källrot sparkade boll med sin klasskamrat och barndomskamrat Bror-Gustaf Börjesson (morbror till Kjellbergarna Ingela Lovén-Westerlind, Ulla Berglindh, Eva Wettre-Peters och Annika Wettre) blev de ofta tillsagda av Estrid Jansson att sluta spela och inte störa flickornas gymnastikövningar!
De forna lärarna på Kjellbergska blev nu kolleger och Anna-Maja minns dem alla fortfarande mycket väl, t ex Elsy Hedvall, Astrid Norberg, Märta Lönnroth-Peterson, Carin Lambert-Edgren, Yrsa Elmgren-Warberg (Anna-Maja brukade hälsa på Yrsa en gång om året), Hanna Cornér, Brita Blidberg, Estrid Jansson, Astrid Wallerius, Signe Berggren, Margareta Janhekt, Eira Svedin m fl. Under Anna-Majas elevtid i skolan var först Thyra Kullgren rektor och sedan Hillewi Gödecke och under lärartiden Elsa Nilsson.
Anna-Majas man, Lennart Källrot var, som nämnts, klasskamrat med Anna-Majas äldre bror Gösta. En gång när Lennart, Gösta och Bror-Gustaf var bjudna på kalas till Lennarts föräldrahem på Engelbrektsgatan 53 fick Anna-Maja följa med. Hon träffade alltså redan vid 5 års ålder sin blivande make och han var då 7 år! Sedan gick åren och när Anna-Maja arbetade i Vara frågade hennes bror Gösta om hon ville följa med på ett Valborgsmässofirande på Lorensberg tillsammans med Gösta och hans flickvän samt den gamle vännen Lennart. Gösta trodde att Lennart och Anna-Maja skulle kunna passa ihop. Och det stämde bra. När de sedan var uppe på dansgolvet upptäckte de att den kända skådespelerskan Julia Caesar också var där. Det var spännande med kändisar redan på den tiden!
Året var 1941 och ett år senare var Lennart och Anna-Maja gifta med första bostaden på von Gerdesgatan i Johanneberg och så kom dottern Ingrid. De flyttade 1962 till Kristinehöjdsgatan, också i Johanneberg, och där bor Anna-Maja fortfarande, alltså sedan 52 år. Lennart gick bort för 2 år sedan. Han arbetade på Wernerska Kamgarnsspinneriet i Gårda. Ingrid utbildade sig till hemkunskapslärare och bor nu i Falkenberg. Hon hälsar på sin mamma i Göteborg varannan eller var tredje vecka och hjälper till med städning och sköter ekonomin. I övrigt klarar Anna-Maja sig utmärkt på egen hand, går ut och handlar varje dag och lagar sin egen mat. När Anna-Maja skulle hälsa på hos Annika Wettre var Annikas hiss tyvärr ur funktion men det var inget hinder för Anna-Maja, trots att Annika bor två trappor upp. Och då hade Anna-Maja först promenerat från Kristinehöjdsgatan till Eklandagatan!
Anna-Maja är en helt fantastisk och högst förtjusande kvinna, berättar Annika, vital, alert och fysiskt i mycket god form, med glimten i ögat och med kristallklart minne. Efter åtta år på Kjellbergska kom hon att utvecklas till en självständig yrkeskvinna och har alltid känt en stor tacksamhet och glädje över att vara en gammal Kjellbergare!
2014-09-10 A Wettre
Kjellbergska flickskolans kamratförening 